Spara tid och pengar. Vi jämför biluthyrningsföretagens erbjudanden i USA på dina vägnar.
EasyTerra Biluthyrning USA är en oberoende jämförelsesida för biluthyrning. Vårt system jämför priser mellan välkända biluthyrningsföretag så att du som kund alltid kan boka din bil genom oss till ett konkurrenskraftigt pris.
Oavsett om du letar efter en liten hyrbil eller en kombi för hela familjen har vi alltid ett lämpligt fordon till lägsta pris. Nedan visas några exempel på vårt urval i USA.
Vilken försäkring ska jag välja, och vad är vitsen med depositionen? Läs vår artikel med nyttig information och tips, så att du kan välja den hyrbil som är rätt för dig.
EasyTerra Biluthyrning jämför hybilspriser på följande destinationer
USA utforskas bäst med hyrbil. EasyTerra Biluthyrning har mer än 1846 avhämtningsplatser i USA. Detta betyder att det alltid finns en avhämtningsplats nära ditt resmål.
USA är ett stort land i Nordamerika som består av 50 olika delstater. Landet är berömt i hela världen för att vara framstående inom de kulturella, politiska och ekonomiska fälten. Det finns inte bara mångfald bland befolkningen, utan även landskapet och klimatet varierar mycket. Från torra öknar och kalla polarregioner till tropiska stränder; man hittar allt i USA. Det är ett utvecklat land och tack vare sin stora mångfald finns det något att göra och se för alla.
För tiotusen år sedan bodde olika stammar i USA. De kom ursprungligen från Asien och kallades för indianer av de europeiska upptäcktsresanden. De var utspridda över hela landet. Indierna levde huvudsakligen av fiske och jakt.
Christofer Columbus är berömd för att ha upptäckt USA (1492). Detta är inte sant, eftersom vikingarna kom till landet hundra år tidigare (omkring år 1000). Efter att Columbus hade återupptäckt territoriet grundades små kolonier. Européerna hoppades på att hitta guld i Amerika. Under 1400-. 1500- och 1600-talen ockuperade Spanien den sydvästra delen av landet och Florida. Den första framgångsrika engelska bosättningen var Jamestown, Virginia, 1607. Även holländarna etablerade en koloni, 1624. New Netherlands (New Amsterdam var en befäst bebyggelse inuti kolonin). 40 år senare tvingades de överlämna sitt territorium till engelsmännen. New Amsterdam har sedan dess varit känt som New York.
Kolonialperioden präglades av strider mellan nybyggarna (huvudsakligen engelsmän) och landets ursprungsbefolkning. På grund av nybyggenas utveckling under kolonialperioden var det brist på arbetskraft. Detta var anledningen till att man införde slaveri. Många afrikaner arbetade som slavar år kolonisatörerna.
Efter det Fransk-indianska kriget, besegrade nybyggarna fransmännen i Kanada 1763. Kriget gav upphov till finansiell förlust och engelsmännen krävde högre skatter. Kolonierna motsatte sig detta och det amerikanska frihetskriget inleddes. Kolonierna vann, deklarerade sin självständighet 1776 och formade USA. Storbritannien drog sig inte tillbaka från USA förrän 1783. 1787 skaffade landet sig sin första konstitution i vilken man fattade ståndpunkt för de mänskliga rättigheterna. 1789 fick Amerika mer soliditet som ett eget land. En kongress skapades (vilken bestod av representanthuset och senaten) och landet utsåg sin första president: George Washington.
Följande period dominerades av expansion. Detta resulterade i ett krig mot Mexiko och indianerna. Amerika erövrade stora delar av Mexiko. Den norra delen av Amerika industrialiserades medan människor i söder levde på bommullsplantering. Stora grupper av svarta slavar arbetade på dessa plantager. Dessa skillnader skapade spänningar mellan norr och söder. Invånarna i norr ville inte veta av slaveriet. När Abraham Lincoln (som var emot slavarbete) blev president separerades nio sydliga delstater från USA. 1861 bröt det Amerikanska inbördeskriget ut. Södern (med 9 miljoner invånare) hade ingen chans mot det rikare och modernare norr (med 23 miljoner invånare). Många amerikanare dog, men landet förblev enat och slaveriet avskaffades. Amerikanarna med afrikanskt ursprung hade inte samma rättigheter som de vita och de stannade ofta kvar hos sina gamla herrar. Den svarta befolkningen var i underläge ekonomiskt, socialt och politiskt. Ursprungsbefolkningen hade också en svår tid. Indianerna placerades i små reservat och de vita bönderna tog över deras land.
Efter det amerikanska inbördeskriget hade landet en mycket stark armé. Också på havet var USA mäktigt. Under 1700-talet utvidgade sig landet västerut. Fler delstater adderades kontinuerligt till landet. USA:s befolkning växte enormt. Ett flertal lagar mot invandring formulerades. Ett exempel är lagen som förbjöd kinesisk invandring (1882). Denna lag gjorde det omöjligt för kineser att emigrera till USA.
Inte förrän under Första världskriget kunde Amerika utvidga sitt inflytande till Europa. Landet hjälpte de allierade trupperna från 1917. Under denna tid växte kommunistregimen i Ryssland. Detta ledde till panik bland amerikanarna och landet började isolera sig själv. 1920 förbjöds tillverkning, försäljning, import och export av alkohol. Förbudet ledde till kaos. 1929 kollapsade börsen på Wall Street och en ekonomisk kris utlöstes.
Andra världskriget markerade slutet på lågkonjunkturen. Kriget skapade arbetstillfällen. Efter en attack mot Japan i Pearl Harbor på Hawaii, kunde USA inte längre behålla sin neutralitet. USA stred på alla fronter och landets deltagande hade stor betydelse för de allierades seger.
Efterkrigstiden präglades av Kalla kriget (1947-1991) mellan Sovjetunionen och USA. Det var vapenstillestånd mellan kapitalisterna i väst (ledda av USA) och det kommunistiska östblocket (lett av Sovjetunionen). Båda länderna hade stora arsenaler av kärnvapen i sina ägor. Spänningen steg, men kärnvapensbomberna användes inte.
Under Kalla kriget stred USA i Vietnamn. USA stödde Sydvietnam eftersom Nordvietnam var kommunistiskt. Vietnamnkriget orsakade bekymmer hos USA:s befolkning. Denna oro uttrycktes i protester som leddes av kvinnor, minoriteter och ungdomar. Den svarta befolkningen, ledd av Martin Luther King, kämpade för lika rättigheter. Denna kamp fick resultat: 1964 skapades en lag genom vilket man satte stopp för rassegregationen. Många människor dog under Vietnamnkriget. 1964 tvingades USA ta till reträtt och lämna den dåligt tränade armén i Sydvietnam åt sitt öde.
1980 blev Ronald Reagan president. Han var antikommunist och agerade bestämt mot Sovjetunionen. När Gorbatjov kom till makten, inleddes en dialog mellan de två ledarna för att garantera vapenkontroll och man lyckades nå överenskommelser. 1988 kom George Bush till makten. Ett år senare satte han och Gorbatjov formellt stopp för det Kalla kriget. Sovjetunionen föll sönder så USA förlorade sin mäktigaste motståndare.
1992 beträdde Bill Clinton presidentposten. Under hans regering växte USA:s ekonomi. George W. Bush blev president åtta år senare. Det nya årtusendet började med en attack mot World Trade Center i New York. Bush kungjorde ett krig mot terrorismen och den amerikanska armén jagade iväg talibanerna från Afghanistan. 2003 gick USA:s armé in i Irak. FN trodde att Irak hade massförstörelsevapen och stödde USA. Armén uppnådde många segrar och de visste också hur de skulle tillfångata ledaren Saddam Hussein. Idag har USA:s armé fortfarande inte dragit sig tillbaka från Irak.
USA:s totala befolkning består för närvarande av 300 miljoner invånare. Endast Indien och China har fler invånare. Ur etnisk synpunkt så är USA ett mycket mångfaldigt land. Mer än 30 etniska grupper bor här, vilka omfattar minst en miljon människor. En stor andel av den totala befolkningen härstammar från européer. De flesta kommer från Tyskland, Irland, Storbritannien, Italien, Skandinavien och slaviska länder. Antalet amerikaner med europeisk balgrund sjunker (jämförelsevis). Genom massinvandring finns det många invånare från Asien, Afrika och Latinamerika. Amerikas ursprungsbefolkning, som till exempel indianer och inuiter, utgör bara 1 % av befolkningen.
USA:s befolkning är ojämnt utspridd över landet. Alaska och de västra områdena har minst invånare. Däremot är befolkningstätheten i öster mycket hög. Ungefär tre fjärdedelar av befolkningen bor inuti eller i utkanten av städerna. Det finns hela 175 städer i USA med mer än 100 000 invånare.
Omkring 80 % av amerikanerna är kristna. Av dessa är mer än hälften protestanter och 26 % romersk-katolska. En liten procentandel av den amerikanska befolkningen är judar eller muslimer. Dessutom tillhör omkring 1 % av invånarna hinduismen eller buddismen. Landet har också några ‘svarta’ kyrkor, som till exempel ‘Nationellt baptistiskt samfund’ och ‘Afrikanska episkopala metodistkyrkan’. Indianerna har sin egen religion.
USA har inget officiellt språk. Omkring 97 % av amerikanerna talar engelska bra eller har en hög nivå. Den största skillnaden mellan brittisk och amerikansk engelska är att uttalet varierar. Det finns också ord som betyder olika saker. Det finns stora grupper som talar andra språk. Särskilt i de sydvästra delstaterna så talar många invånare spanska. Kinesiska talas också i stor utsträckning. En liten, minskande, procentandel talar urinvånarnas språk.
Den amerikanska kulturen är mångfaldig och har stort inflytande i det västerländska samhället. Över hela världen finns amerikanska snabbmatskedjor (till exempel McDonald′s). Läsken coca-cola dricks också över hela världen. Många olika sorters musik har sitt ursprung i Amerika, som blues och jazz. Amerikanska filmer och teveprogram sänds i hela världen, alla känner till Frihetsgudinnan och amerikanska sporter (som till exempel baseboll och basketboll) spelas i många länder.
USA är en konstitutionell republik. Maktfördelningen mellan federationen och de federala delstaterna är lagstiftad. Även förhållandena mellan den lagstiftande, verkställande och juridiska makten regleras genom lag. Den juridiska makten ligger i händerna på kongressen. Den består av representanthuset och senaten. Varje delstat väljer två medlemmar till senaten. Vartannat år omväljs en tredjedel av senaten. Senatorer väljs för sex år. Vicepresidenten är ordförande i senaten. Representanthuset består av 435 medlemmar som väljs för två år. Varje delstat finns representerad i Representanthuset. Antalet representanter som en delstat har baserar sig på dess befolkningstäthet.
Kongressen styrs av presidenten. Presidenten har den verkställande makten i sina händer. Presidenten väljs indirekt av folket för en period på fyra år. Man röstar fram 538 elektorer från alla delstater, samt Columbia, till ett elektorskollegium. Vinnaren i varje delstat får alla elektorer. Elektorerna röstar fram presidenten och den som har flest röster vinner. Presidenten har mycket makt. Han kan rösta mot en lag som har godkänts av kongressen. Den juridiska makten innehas av Högsta domstolen. Landet är indelat i federala distrikt som har federala banker. Högsta domstolen är USA:s högsta juridiska instans. Dess viktigaste arbete är att tolka och upprätthålla konstitutionen.
Utrikespolitik, försvar, valutapolitik, handelspolitik, förhållandena mellan de 51 staterna och bevarandet av de mänskliga rättigheterna inkluderas i den federala regeringens konstitution. I praktiken är den federala regeringen också aktiv inom välfärd och utbildning. Officiellt tillhör dessa två sista uppgifterna själva delstaterna.
USA utmärker sig för sin vidsträckta militära och ekonomiska makt. USA:s utrikesförbindelser är ofta ett centralt ämne i internationell politik. Reaktioner mot USA:s utrikespolitik är ofta starka och regeringen tar emot hård kritik. De amerikanska medborgarna protesterar ofta mot kongressens beslut. Emellertid, kan USA ofta räkna med internationellt stöd. Särskilt Storbritannien, Australien, Japan och Polen är nära allierade.
George Walker Bush var USA:s förra president. President Bush var medlem i Republikanska partiet. Både 2000 och 2004 besegrade Bush sin demokratiska motståndare. Det Republikanska partiet och det Demokratiska partiet har varit de största politiska partierna sedan mitten av 1800-talet.
Bush var berömd för sin aggressiva utrikespolitik. Hans beslut orsakade ofta mycket kritik. Under president Bushs ledning förklarade amerikanerna krig både mot Afghanistan och Irak. Hans andra mandat dominerades av internationell terrorism. Efter en attack mot World Trade Center i New York, deklarerade Bush krig mot terrorismen. Bushs inrikespolitik utmärkte sig för skattenedskärningar och åtgärder för att förbättra situationen för gamla och sjuka.
Ur ekonomisk synpunkt är USA det viktigaste landet i världen. Landet har en marknadsorienterad ekonomi och är världens största energikonsument. Regeringen har begränsat inflytande över ekonomin. Den främsta sektorn är servicesektorn. Omkring tre fjärdedelar av befolkningen är anställda inom denna sektor. Amerika är rikt på naturtillgångar som till exempel kol, olja, gas, metall och mineraler. Jordbruket har också stor betydelse för ekonomin. Amerika är den största tillverkaren av korn, sojabönor, ris och vete. Förutom dessa jordbruksprodukter, exporteras också många andra produkter. Tillverkningssektorn i Amerika producerar huvudsakligen bilar, flygplan, stål och elektroniska apparater. Slutligen är turismen också en stor inkomstkälla. 2003 var USA, före Frankrike och Spanien, det land som besöktes av flest turister. De flesta turister kommer från Kanada.
Kanada, Kina, Mexiko, Japan och Storbritannien är USA:s största handelspartner. Handelsutbytet mellan Kanada och USA är det största i världen, om man ser till värdet på produkterna som korsar gränsen dagligen.
Den ekonomiska aktiviteten varierar i olika delar av USA. New York är det finansiella centrumet, Los Angeles är viktigt för film- och teveproduktion och Mellanvästern är känt för sin tungindustri. Ungefär 30 % av USA består av skogsområden. Dessa skogar används inte bara för framställning av timmer, utan används också för rekreation, naturvård och livsmedelsförsörjning. Fiske utgör ett litet bidrag till ekonomin. Stilla Havet och Mexikanska golfen är viktiga fiskevatten. I Texas hittar man det petrokemiska centrumet och ekonomin i sydost baserar sig speciellt på medicinsk forskning och textilindustri.
Amerika har inget utvecklat system för social trygghet. Ett ganska stort antal människor (i jämförelse med andra länder i väst) lever under gränsen för fattigdom. Den ekonomiska ojämlikheten är stor. Handelsunderskottet är föremål för mycket (inter)nationell kritik och gör att många amerikanska politiker oroar sig. Ändå fortsätter den amerikanska ekonomin att växa och man kan säga att USA har en världsdominerande ekonomi.
USA har den tredje största befolkningen i världen efter Indien och Kina. När det gäller landets storlek så ligger USA, med en yta på 9 809 155 km², på fjärde plats, efter Kina, Ryssland och Kanada. Inklusive våtmarker så är USA större än Kina. Landet är en nordamerikansk federation och omfattar 50 stater och Columbia.
USA gränsar till Kanada (i norr) och Mexiko (söder). I öster gränsar ladet till Atlanten, i väster till Stilla havet och i sydost till Mexikanska golfen. Alaska, en av de två delstater som inte hänger ihop med resten av delstaterna, gränsar till Stilla havet, Berings sund och Norra ishavet. Hawaii gränsar inte heller till någon annan delstat; denna delstat ligger mitt i Stilla havet. USA:s totala kustlinje är nästan 20 000 km lång.
USA:s huvudstad är Washington. Där ligger det Vita huset (presidentens residens). Washington är landets politiska centrum. New York är den största staden i USA och även det ekonomiska centrumet. Det är en av de viktigaste städerna i världen. Andra stora städer i USA är bland annat Houston, Philadelphia och Phoenix. Den största delstaten i USA är Alaska. Det är även den mest glesbefolkade delstaten. Den minsta delstaten är Rhode Island. California har den största befolkningen och Wyoming har den minsta befolkningen.
USA:s högsta punkt är Mount McKinley. Detta berg är hela 6194 meter högt. Amerikas landskap är väldigt skiftande. Landets östra delar består främst av böljande kullar och skogar. Appalacherna är en låg bergskedja i öster. De fem stora sjöarna ligger i de centrala norra delarna. Sydost består huvudsakligen av subtropisk regnskog och mangrove, särskilt i Florida. Dalarna Ohio och Tennessee ligger väster om Appalacherna. Dessa dalar består av böljande kullar och bördig jord. Klippiga bergen täcker stora delar av västra Amerika. Mellan de höga bergen och de klippiga Kaskadbergen och Sierra Nevada ligger ett ökenområde. Den södra delen är känd som Great Basin. Den sydvästra delen av landet består huvudsakligen av ökenområden. Bland annat Grand Canyon ligger här. Västkusten består i stor utsträckning av bergsområden.
Precis som landskapet, varierar klimatet i USA. I den nordöstra delen av landet dominerar ett fuktigt klimat. På vintern faller det mycket snö, medan temperaturen kan stiga till nästan 40ºC på sommaren. Mellanvästern har inlandsklimat med varma somrar och kalla vintrar. De sydliga delstaterna har mindre hårda vintrar än delstaterna i Mellanvästern. Dessa delstater har mest solsken. Några delstater, som till exempel Hawaii och Florida, har till och med tropiskt klimat. Ett kallt klimat dominerar den norra delen av landet. Både vintrarna och somrarna är kallare med mer nederbörd. I nordväst skiner solen minst. Där är det mycket regn och somrarna och vintrarna skiljer sig inte så mycket åt som i resten av landet. Dessutom har den norra kusten och Alaskas inland polarklimat. Slätterna väster om floden Mississippi består av områden med semiöken. Great Basin, i sydväst, består av öken. Där regnar det mycket lite.
USA har extrema väderförhållanden. Landet drabbas regelbundet av orkaner. Dessa inträffar främst i sydost. Orkanerna utgör främst ett hot mot kustlinjerna. Jordbävningar och tornadoer orsakar också ofta stora problem. Dessutom är hettan ofta en fara för amerikanerna. Dessutom förekommer fler skogsbränder under varma perioder.
Amerika har ett effektivt och välunderhållet vägnät. Det finns många motorvägar i landet. Dessa ansluter delstater, städer och landsbygdsområden. Amerika är bilarnas land. Det är extremt vanligt att äga en bil i Amerika. Varje delstat har sina egna lagar när det gäller trafik. Lagarna skiljer inte mycket från varandra, men man bör ändå vara försiktig när man hyr bil. Hastighetsbegränsning anges i miles. I de flesta delstater är man berättigad till körkort från och med att man är 16 år. Ibland är åldersgränsen 18 år. I de flesta delstater är det obligatoriskt att använda säkerhetsbälte i framsätet. Det finns även delstater där det är obligatoriskt att ha säkerhetsbälte i baksätet.
Man kan också välja att utforska landet med tåg. Järnvägsnätet är underutvecklat i jämförelse med i Europa; det är inte lika vanligt att resa med tåg som i Europa. Det finns ett transkontinentalt järnvägsnät. Detta används främst till att transportera last mellan de 48 sammanhängande delstaterna. Servicen för passagerare sköts av bland annat ‘Amtrak’. USA har inga höghastighetståg. Många stora amerikanska städer har tunnelbana. New York har det mest omfattande nätverket av tunnelbana och underjordiska tåg.
Att resa med buss är det billigaste sättet att resa i USA och många människor utnyttjar denna service. Greyhound Bus Company erbjuder endast transkontinental service inom USA.
Det populäraste sättet att resa långa avstånd är med flyg. På grund av landets långa avstånd så flyger man mycket. Resor till och från USA gör man förstås också med flygplan. Landet har anpassat sig väl till antalet människor som använder flyg. Stora flygplatser är O' Hare internationella flygplats, Los Angeles internationella flygplats, Dallas-Fort Worth internationella flygplats, John F. Kennedy internationella flygplats (i New York), San Francisco internationella flygplats, Denver internationella flygplats, Miami internationella flygplats och Orlando internationella flygplats.
Chicago har den största inlandshamnen. De största havshamnarna i USA ligger i följande städer: Houston, Los Angeles, San Francisco, New Orleans, New York, Baltimore och Newport. Vattenvägar används ofta till lasttransport men även till passagerartransport.
USA:s sammanhängande delstater delas in i fyra tidszoner. Från öst till väst är dessa: östlig tid (GMT -5), centraltid (GMT -6), bergstid (GMT -7) och stillahavstid (GMT -8). Alaska ligger i tidszonen GMT -9 och Hawaii har tidszonen GMT -10. Förutom i Arizona och Hawaii, har människor i alla delstater sommartid.
I USA gillar folk att äta en kraftig frukost. Amerikanska frukostar består vanligtvis av äggröra, bacon, bagels eller våfflor (pannkakor) med sirap. Många av amerikanerna äter mycket och osunt, vilket gör att de lider av övervikt. Amerikanerna är köttälskare och gillar grillmiddagar som varar i flera timmar. USA är också känt för sitt stora antal snabbmatskedjor. McDonalds, Burger King och Kentucky Fried Chicken är vida utspridda. Amerikanerna äter många hamburgare och är berömda för att vara stora konsumenter av coca-cola. Förutom snabbmatsrestauranger hittar man förstås även gott om andra restauranger i USA. Köket har påverkats av alla de olika kulturerna som bor i landet. Detta ger dig möjligheten att prova många olika sorters utländsk mat, som till exempel kinesisk, mexikansk och italiensk. Portionerna är alltid väldigt stora. Det är brukligt att lämna dricks på restauranger. De som jobbar där har väldigt låga löner. Om man får bra service ger man ofta mellan 15 och 20 % i dricks.
För att få komma in på en bar måste man vara minst 18 och ha ett giltigt ID-kort med sig. Lagarna som reglerar alkoholkonsumtion är strikta. För att köpa och dricka alkohol måste man vara minst 21 år gammal. Att dricka på offentliga platser eller ha flaskor med alkoholhaltiga drycker i bilen (förutom i lastbilar) är inte tillåtet.
Det finns hotell nästan överallt i USA. Många rum har luftkonditionering, badrum och tv. Det är klokt att boka rum i förväg. Man kan boka hotellrum per telefon gratis. Det finns ofta motell i närheten av motorvägarna. Dessa är de billigare än hotellen, men har färre bekvämligheter. Hotell och motell inuti och runtomkring städerna är dyrare än de som ligger på landsbygden. Utanför städerna finns det vandrarhem. Särskilt backpackers övernattar här för ett lågt pris. Yngre människor, som stannar under lång tid i USA kan välja att hyra rum på ett universitetscampus. Campingentusiaster kan välja mellan offentliga campingplatser (i nationalparker, samt i parker och skogar som sköts av de olika delstaterna) och privata campingplatser. Det är vanligare att spendera natten i en husbil eller husvagn än i ett tält. Man kan även sova på ett bed & breakfast (även kallat ‘guesthouse’). Dessa finns också överallt. Priserna är ofta högre på dessa ställen än på motellen. För en unik upplevelse kan man också boka en natt på ranch, där man får uppleva äkta lantliv. Man får rida och man kommer i kontakt med den typiska ‘vildavästern’ kulturen.
För mer information om USA, rekommenderar vi Google och följande källor:
Följande frågor och svar är ett urval av de mest populära frågorna. Om du inte hittar svaret på din fråga, titta på sidan Vanliga frågor eller kontakta osss.