Biluthyrning Nya Zeeland

Spara tid och pengar. Vi jämför biluthyrningsföretagens erbjudanden i Nya Zeeland på dina vägnar.

För att använda den här sidan måste din dator tillåta cookies.

Vi jämför alla välkända biluthyrningsföretag

Biluthyrning Nya Zeeland

EasyTerra Biluthyrning Nya Zeeland är en oberoende jämförelsesida för biluthyrning. Vårt system jämför priser mellan välkända biluthyrningsföretag så att du som kund alltid kan boka din bil genom oss till ett konkurrenskraftigt pris.

Platsinformation för Nya Zeeland

Inledning

Nya Zeeland är det mest avlägsna landet i världen och ligger i sydvästra delen a Stilla havet. Landet är berömt för sina vackra och vidsträckta landskap. Det finns klarblåa sjöar, berg med glaciärer, gröna skogar, vulkaner och gejsrar, gyttjedammar, vattenfall och vackt stränder. Naturen ger alla besökare möjlighet att koppla av och varva ner. Folk som har behov av mer spänning och äventyr gillar också Nya Zeeland. Man kan ägna sig åt rafting, bergsbestigning, cykling, rappelling och mycket annat. Landets invånare är trevliga och gästvänliga.

Historia

Ur historisk synpunkt är Nya Zeeland det yngsta landet i världen. De första invånarna slog sig ned här för endast tusen år sedan. Maorierna anses vara landets första invånare. Man förmodar dock att landet kan ha varit bebott tidigare av ett annat folk, men det finns inget bevis för detta. Enligt historier så upptäckte maorierna landet efter att ha lämnat ön Hawaiki (Polynesien) för att leta efter en ny plats att bosätta sig på.

Maorierna levde på fiske och jakt. På maoriernas tid kallades Nya Zeeland för ‘Aotearoa’. Enligt legenden fick landet detta namn av sjöfararen Kupe när han anlände dit och såg molnen ovanför. ‘Aotearoa’ betyder ‘De stora vita molnens land’.

Nya Zeeland upptäcktes officiellt av holländaren Abel Tasman. Han lämnade Holland med sitt skepp 1642 för att leta efter det Södra landet, det som idag är känt som Australien. Det var en uppgift som han hade fått av det Holländska Ostindiska Kompaniet (VOC). Istället för Australien, hittade Tasman en okänd ö. Denna ö kallas idag för Tasmanien. Tasman seglade längre österut och fann det som idag är Nya Zeelands västkust. Han försökte gå i hamn i den norra delen av landet, men drevs bort av fientliga maorier. Efter att maorierna hade dräpt några av hans män, lämnade Tasman platsen utan att ha stigit i land.

1769 lyckades de brittiska upptäcksresande James Cook med att gå i land och få kontakt med maorierna. Cook krävde att området skulle bli en engelsk koloni. Många skepp seglade från Europa för att bedriva handel med Nya Zeeland. De ursprungliga invånarna och nykomlingarna blev oense. 1840 skrevs Waitangifördraget under, genom vilket Nya Zeeland blev en självständig brittisk koloni. 

Fram till idag hävdar maorierna att landet tillhör dem. Därför är det inte slut på konfrontationerna mellan maorierna och nybyggarna. En gång i tiden var detta en blodig konflikt. Emellertid så fortsatte britterna med kolonisationen av Nya Zeeland. 1840 etablerades Nya Zeeland kompaniet. Landet hade fasta priser och intäkterna användes till resorna från Europa till Nya Zeeland.

1846 delades landet in i olika provinser, var och en med sin egen guvernör. Genom ett speciellt system fungerade varje provins som en självständig stat. 1865 blev Wellington landets huvudstad. 1893 fick kvinnor rösträtt. Nya Zeeland var det första landet i världen där kvinnor fick rösta. I England fick kvinnor inte rösträtt förrän 25 år senare. Nya Zeeland blev en självstyrande del av England.  

Under de båda världskrigen kämpade många soldater från Nya Zeeland sida vid sida med britterna. 1947 blev landet självständigt. De första åren efter självständigheten förblev Nya Zeeland tätt knutet till England, men snart förvandlades landet till en självständig industriell nation med fri marknadsekonomi. Under de senaste åren har mycket mark lämnats tillbaka till maorierna och deras kultur anses vara en viktig del av det nutida Nya Zeelands identitet. 

Samhälle och kultur

Nästan fyra miljoner människor bor på Nya Zeeland. Endast 75 % härstammar från européer (huvudsakligen från England). Nya Zeelands invånare kallas för kiwier. Endast lite mer än 10 % är maorier och 5 % är polynesier. Det bor även många asiater i Nya Zeeland. Tre fjärdedelar av befolkningen bor på Nordön. Majoriteten bor i eller runtomkring de större städerna.

De flesta av invånarna på Nya Zeeland är kristna. Det finns anglikanska, presbyterianska och romersk- katolska kyrkor. Här bor även judar, hinduer och buddister. Många maorier har sin egen kristna tro: ratana och ringatu.

Det finns två officiella språk på Nya Zeeland: engelska och maori. Engelska är det främsta kommunikationsmedlet och språket har fått sin egen dialekt i Nya Zeeland. Vokalerna uttalas på ett platt sätt. Många ord och namn har också lagts till. Maori har knappt använts under många år, men på senare tid har språket fått mer uppmärksamhet. Man lär till och med ut språket i flera skolor. Alfabetet har endast 15 bokstäver.

Kulturen i Nya Zeeland är en korsning mellan engelsk och maorisk kultur. Sport ligger landets invånare varmt om hjärtat. Nyzeeländarna är ett sportigt folk. Hela 80 % utövar någon form av sport. Rugby är den populäraste sporten och följs av kricket och golf. Naturen erbjuder många möjligheter för vattensporter, som till exempel segling, surfing och fiske. Folk gillar även äventyrssporter. Klättring, rappelling, rafting eller skärmflygning: ingenting är för farligt för en riktig kiwi!

Invånarna i Nya Zeeland är i allmänhet vänliga människor som är öppna mot andra kulturer. De gillar att dricka öl på den lokala puben. De finns även med på topplistan över världens tre mest öldrickande folk. Landet är berömt för sin maoriska konst: imponerande dekorativt snideri, särskilda tatueringar och mycket dansande och sjungande.

Politisk situation

Nya Zeeland har en parlamentarisk demokrati men är även en konstitutionell monarki. Den brittiska drottningen Elizabeth II är statsöverhuvud. Drottning representeras av generalguvernören, som väljs för en period på fem år. Nya Zeeland har ingen nedskriven konstitution. Den konstitutionella strukturen fastställs genom juridiska beslut.

Parlamentet består av en kammare, representanthuset, med 120 medlemmar. Det finns lagar som förordnar att fem av parlamentets medlemmar måste vara maorier. Av de 120 medlemmarna väljs 20 ministrar, som tillsammans formar kabinettet. Kabinettet, tillsammans med generalguvernören, har den verkställande makten.

Vart tredje år väljs parlamentets medlemmar. Hälften av dem väljs genom val och den andra hälften genom partilistor. Två röster lämnas; en för ett parti och en för en person.

Helen Clark (från Arbetarpartiet, centervänster) har varit premiärminister sedan 1999. Det finns för närvarande sju partier som representerar regeringen. Landets generalguvernör är Anand Satyanand (sedan 2007). Nya Zeeland är en del av Brittiska Samväldet, Förenta Nationerna, APEC (Asien-Stillahavsregionen ekonomiska samarbete), OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) och ANZUS (säkerhetspakten mellan Australien, Nya Zeeland och USA).

Ekonomi

Ekonomin i Nya Zeeland baserar sig på import och export av varor. Mer än hälften av landets yta används till jordbruk. Man exporterar därför främst jordbruksprodukter, som till exempel, ull, kött och mejeriprodukter. Jordbrukssektorn ger upphov till mer än 50 % av den totala inkomsten från export. Exempel på viktiga importprodukter är maskinvaror, fordon och elektronik. Betydelsefulla handelspartner är Australien, USA och Japan. Genom vatten- och geotermiska kraftverk sköter landet sin egen energiförsörjning.

Två andra sektorer som blir allt viktigare för ekonomin är filmindustrin och turismen. Den vackra naturen och de vidsträckta landskapen ger många filmmöjligheter. Ett välkänt exempel är trilogin ‘Sagan om ringen’ (delvis) filmad i Nya Zeeland. Varje år lockar landet fler och fler turister. Nya Zeeland tar tillvara på sin naturomgivning. 1991 antogs en lag som förpliktigar alla (inklusive turister) att hantera naturen varsamt: ‘Resource Management Act’.

Sedan 1967 har valutan i Nya Zeeland varit dollar (NZD). Den är även känd som ‘kiwi-dollarn’. En nyzeeländsk dollar är värd ungefär 55 euro cent.

Geografi och klimat

Nya Zeeland är det mest isolerade landet i världen. Australien är det närmaste landet, trots avståndet på 20 mil. Nya Zeeland består av två delar: Nordön och Sydön. Cooksundet (uppkallat efter James Cook) skiljer de båda öarna åt. Den totala landytan är ungefär 268 000 km².

Även om Nordön är mycket mindre än Sydön, så bor tre fjärdedelar av befolkningen här. Auckland har mer än en miljon invånare. Huvudstaden, Wellington, är den andra största staden med nära 350 000 invånare. Andra stora städer på Nordön är Taupo, Gisborne, Rotorua, Coromandel, Hamilton, Napier, Hastings och New Plymouth. Nordön har en yta på 114 453 km². Det finns många vulkaner, gejsrar och varma källor på denna ö.

Sydön har en total yta på 150 718 km². De Södra alperna utgör en naturlig skiljevägg, mellan öst- och västkusten. Med en höjd på 3754 meter är Mount Cook toppen av detta berg. Den största staden på Sydön är Christchurch med 335 000 invånare. Andra stora städer är Dunedin, Invercargill, Greymouth, Nelson, Queenstown och Wanaka. Sydön har inga vulkaner, men fjordar och glaciärer. De flesta fjordar finns i regionen Fiordland (sydväst).

De flesta delar av Nya Zeeland har moderat havsklimat. Vintrarna är milda och somrarna är varma. Regn faller under hela året. Temperaturen är högre på Nordön än på Sydön. I bergsregionerna, som till exempel i Södra alperna, dominerar ett subartiskt klimat. Temperaturerna här är låga och det finns mycket snö. Södra alperna orsakar också skillnader när det gäller nederbörd. Sydöns västra del har mer regn än den östra. På Nya Zeeland varar sommaren från december till februari. Juni, juli och augusti är vintermånader.

Trafik och infrastruktur

Det är möjligt att ta sig fram med kollektivtrafik på Nya Zeeland. Bussar, såväl som tåg går mellan de stora städerna och turistområdena. Järnvägssystemet är inte särskilt utbrett på grund av det kuperade landskapet. Det finns fyra fasta järnvägsrutter som ansluter de största städerna till varandra: Auckland-Rotorua-Tauranga-Wellington, Wellington-Napier, Picton-Christchurch och Christchurch-Greymouth/Invercargill. Fördelen med tågen är att de inte stannar så ofta och att de ofta är bekväma inuti.

För att ta sig långa avstånd kan man också välja att resa med buss. Två stora bussbolag är InterCity och Newmans Coachlines. Det är möjligt att köpa ett busskort om man ska göra flera bussresor. Detta blir när allt kommer omkring billigare.

Sjöfart är mycket viktig för Nya Zeeland. Det finns stora hamnar för frakt, men även färjeförbindelser för kortare avstånd. De största hamnarna är belägna i Whangarei, Wellington, Auckland, Picton, Lyttelton och Tauranga. Man kan ta sig från Nordön (från Picton) till Sydön (Wellington) med båt. Överfarten sköts av Interislander Ferry. Det går även färjor från platser som till exempel Bay of Islands, Rawene och Invercargill.

Långa avstånd är väl täckta med flygtransport. Air New Zealand är det största flygbolaget. Detta flygbolag erbjuder inrikes- såväl som utrikesflygningar. Det finns internationella flygplatser i Auckland, Christchurch och Wellington. Andra (inrikes) flygbolag är Origin Pacific och Virgin Blue. Flygningar med dessa flygbolag är ofta billigare men måste bokas i tid.

Nya Zeeland kan även utforskas med bil eller husbil. Med bil kan man nå avlägsna platser, vilket ger en enorm frihetskänsla. Det totala vägnätet täcker ungefär 9313 mil och är i allmänhet i gott skick. Utanför de större städerna kan det vägarna vara mycket lugna och det är klokt att ta med sig tillräckligt med bensin. I Nya Zeeland kör man på vänster sida. Högst tillåtna hastighet utanför tätortsområden är 100 kilometer/timmen.

Mat och dryck

 ‘Kiwi-köket’ har mest brittiska influenser. Till exempel är ‘fish & chips’ en av nationalrätterna. Man äter många olika sorters smörgåsar och välsmakande pajer (quiche). Den frukost som äts av invånarna i Nya Zeeland liknar den engelska frukosten: stekta ägg med bacon och rostat bröd med marmelad. Tacka vare landets boskap så äter man mycket kött. Lamm är särskilt populärt. Köket har också ett urval rätter med fisk och skaldjur.

Tack vare de invandrare som har kommit till landet så finns det rätter från många olika länder. I storstäderna finns matställen från Asien och Polynesien. Folk på Nya Zeeland gillar också frukt och grönsaker. Inte bara kiwifrukter, men även jordgubbar, persikor och körsbär äts mycket. Maorierna har sitt egna traditionella sätt att laga mat på. Det kallas ‘hangi’: uppvärmda stenar begravs i ett hål där grönsaker, kött och fisk ångas.

Nya Zeeland har inget stort utbud av restauranger. Invånarna föredrar ett snabbt mål mat på en hamburgerrestaurang, en snackbar eller ett café. Både i Australien och i Nya Zeeland hittar man ‘Bring Your Own’ ( ‘Ta med själv’) restauranger. Till dessa restauranger kan man ta med sin egen dricka. Att lämna dricks är inte obligatoriskt, men vanligt. Det uppskattas såklart också.

Nyzeeländare är kända för sin ölkonsumtion. Nationella ölmärken är Lion Red, Steinlager och DB Draught. I de stora städerna finns det många pubar. Hit kommer man ofta efter jobbet för att ta en öl. Under dagen dricker man mycket te. Precis som engelsmännen dricker nyzeeländarna ofta sitt te med en skvätt mjölk. Vin har nyligen blivit populärt. Öns inland har ett klimat som passar för vinodling. Berömda vinregioner är Hawke’s Bay och Martinborough (på Nordön), samt Wairau Valley och Waipara Valley (på Sydön).

Tidszon

Nya Zeeland ligger i tidszonen GMT +12. Hela landet ligger i samma tidszon. Den första söndagen i oktober vrids klockan fram en timme (vintertid). Den tredje söndagen i mars vrids klockan tillbaka en timme (sommartid).

Logi

Hotellen i Nya Zeeland är för det mesta av standarkvalitet. De är bekväma och bra men ofta inte särskilt speciella. Större och lyxigare hotell hittar man främst i de större städerna. Det finns även ‘lodges’ i naturparker där man kan tillbringa natten. Dessa är ofta belägna vid en sjö, flod eller strand. Servicen här är utmärkt, men det är inget billigt sätt att bo på. Många turister väljer andra alternativ. Över hela landet finns det campingplatser på unika ställen. Det är möjligt att sätta upp tält här, men för det mesta finns det stugor eller små lägenheter som man kan hyra. Turister kan även resa genom landet med en husbil. Med en husbil kan man spendera natten på en campingplats eller helt enkelt ute i vildmarken. De flesta turister, särskilt ungdomar, bor på vandrarhem. De finns ett brett utbud av vandrarhem över hela landet. De flesta vandrarhem i Nya Zeeland är bekväma, rena och relativt billiga.

Externa källor

För mer information om Nya Zeeland, rekommenderar vi Google och följande källor: