Ring oss gratis:
0208 88599
Autohuur Zwitserland Car rental Switzerland Mietwagen Schweiz Autohuur Zwitserland Biluthyrning Schweiz Location de voitures Suisse Alquiler de coches Suiza Autonoleggio Svizzera Billeje Schweiz Bilutleie Sveits Autovuokraamo Sveitsi Aluguer de carros Suíça Wypożyczalnia samochodów Szwajcaria Autovermietung Schweiz Mietauto Schweiz
Biluthyrning Schweiz

Biluthyrning Schweiz

Hem

EasyTerra biluthyrning Schweiz är ett oberoende företag. Vårt system jämför priser mellan välkända biluthyrningsföretag och gör det enkelt för dig att boka en billig hyrbil var du än befinner dig.

Var skulle du vilja hyra en bil?

Lämna tillbaka på en annan ort?

Var vill du lämna tillbaka din bil?

Hämtningsdatum
vid
Återlämningsdatum
vid
 
Sök
Kända uthyrningsbolag. Enormt utbud. Stora besparingar!

Information om Schweiz

Hyrbil Schweiz
Hyrbil Schweiz

Inledning

Schweiz är ett relativt litet land i mitten av Europa. Officiellt har Schweiz ingen huvudstad. Sedan 1848 är Bern den federala staden. Arkitekturen i stadens hjärta är av enormt värde. Andra berömda schweiziska städer är Genève, Zürich och Basel.

Turister besöker främst Schweiz för att beskåda den vackra naturen. De magnifika Alperna är välbesökta. Topparna på bergen Eicher, Mönch och Jungfrau utgör en idyllisk bild och nämns ofta tillsammans. Vandrare kan verkligen njuta när de tar sig över alpinska ängar och följer bergsstigar, inte bara för att vägarna är vackra utan också för den friska luftens skull. De klarblåa schweiziska sjöarna med sitt iskalla vatten är en fröjd för ögat. Dessutom är Schweiz en populär turistdestination för vintersport. Varje år lockas många skid- och snowboardåkare till pisterna för att leva ut i snön. Berömda skidorter är Davos, Sankt Moritz och Zermatt. Schweiz är ett blomstrande, vackert och särskilt under vintern mycket trevligt land.

Historia

Den federala staten Schweiz existerar sedan 1291. Kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden, slöt ett förbund ur vilket dagens Schweiz utvecklades.

Innan dess, på stenåldern, bebodde olika stammar området kring det som idag är staden Chur. Några av de kvarlevor som kan hittas där är 11 000 år gamla. Andra skatter har sitt ursprung från omkring 3 800 f. Kr. Området har varit bebott oavbrutet sedan lång tid tillbaka. Under stenåldern, kopparåldern och bronsåldern kom och gick olika folk. De flesta av dem var jägare och samlare. 

Helveter, leponter, suanetes och räter hittade sin väg till bergen och gjorde sig hemmastadda där. Omkring 1500 f. Kr. slog sig keltiska stammar ner i flera olika delar av dagens Schweiz. Under de första århundradena f. Kr. försökte helveterna erövra Gallien. Emellertid blev de besegrade och hemskickade av Julius Caesar.

Under det första århundradet efter Kristus, hamnade Alperna under den romerska kejsarens styre. Detta fick omfattande följder för kulturen som romaniserades. Nuvarande Avenches, i kantonen Vaud, blev romarnas administrativa centrum. Än idag kan man beskåda amfiteatern i Avenches.

På 200-talet i vår tideräkning blev Schweiz plana områden ockuperade av alemanner. De gallo-romanska stammarna drog sig längre tillbaka upp i bergen. Det var på detta sätt som det tyska språket infördes i Schweiz och det romanska språket hamnade i Alperna.

Kristendomen hittade fram till den schweiziska regionen på 300-talet. De första kyrkorna byggdes och de första biskopsstiften grundades i Gèneve, Basel och Sion. Fram till 600-talet behöll de flera grupper alemanner i den östra delen av Schweiz sin egen religion. De tillbad gudar som Oden och Tor.

Det romerska riket hade fallit och de burgundiska kungarna styrde över Schweiz. Sedan fördrev frankerna dem. Under Karolingernas styre skrevs fördraget i Verdun under. Från denna tidpunkt blev Burgundy, Lorraine and Alemannia alla en del av det tyskromerska riket.

På 900-talet minskade Karolingernas makt. Saracener och magyarer plundrade städer som Basel och St. Gallen. Otto I besegrade magyarerna 955. Han införlivade områdena i det tyskromerska riket.

Under 1000-alet grundade ätten Zähringen städer som Bern, Thun, Murten och Fribourg. Då, i början på 1200-talet dog Zährigenätten ut och det habsburgska huset rivaliserade med ätten Kyburg om makten i området. Slutligen fick Habsburgarna den bästa delen.

1291 gjorde de förutnämnda kantonerna Uri, Schwyz och Unterwalden uppror mot det habsburgska huset. De var samanslutna genom det schweiziska edsförbundet och besegrade den habsburgska armén. Under det följande århundradet anslöt sig Zürich och Bern till konfederationen. 1499 uppnådde Schweiz sin självständighet från det tyskromerska riket.

På 1500-talet anslöt sig andra kantoner, frivilligt eller ofrivilligt, till konfederationen. Under detta århundrade satte Zwingli igång reformationen. Han dog i ett reformationskrig 1531. Från och med hans död infördes religionsfrihet. Tack vare detta återvände katolicismen till Schweiz.

1541 återupplivades reformationen under John Calvins ledning. Detta ledde till synoden i Dortrecht 1618 och 1619. Kalvinismens fem punkter infördes. De är fortfarande grundpelarna i de reformerade kyrkorna.

1648, vid freden i Westfalen uppnådde Schweiz officiellt sin självständighet från det tyskromerska riket, även om landet i praktiken hade varit självständigt under lång tid. Schweiz blev en federation.

Under den franska revolutionen involverades Schweiz i stridigheterna. Fransmännen invaderade sitt grannland och utropade den Helvetiska republiken 1798. Kantonerna upplöstes, även om detta stötte på stort motstånd. Under Wienkongressen 1815, återfick Schweiz officiellt sin självständighet.

Freden återinrättades men bara för tillfället. 1847 bröt kriget ut mellan de protestantiska och de katolska kantonerna. Inom en månad hade det lugnat sig. Trots att detta krig bara varade en kort tid så ledde det till en federal konstitution 1848, i vilken handel, lagstiftning och försvar hamnade under den federala regeringens jurisdiktion, medan kantonerna på ett självständigt sätt skulle sköta de flesta andra ändamål. Konstitutionen blev en stor succé och efter att den hade trätt i kraft började den schweiziska federationen blomstra. 

Under de två världskrigen behöll Schweiz sin neutralitet. Tyskland planerade att invadera Schweiz under Andra världskriget men gjorde det aldrig.

2002 anslöt sig Schweiz till FN. Schweiz är inte medlem i den Europeiska Unionen. 2005 skrev landet under Schengenavtalet och Dublinkonventionen.

Samhälle och kultur

Schweiz har omkring 7,5 miljoner invånare. En femtedel av befolkningen kommer inte ursprungligen från landet. Viktiga minoriteter i Schweiz är serbokroater, albaner och turkar.

Kantonerna som ligger på den schweiziska platån är de mest befolkade. Här är de flesta invånare protestanter. I Alperna bor betydligt färre schweizare. Ekonomin i denna region baserar sig främst på jordbruk. Katolicismen är vitt spriden här. Mer än 40 % av befolkningen är katolsk. En ungefär lika stor procentandel av schweizarna är protestanter. Andra religioner som finns representerade i Schweiz är buddism, islam och judendom.

Det finns fyra officiella språk. För mer än 60 % av befolkningen är tyska modersmål. Tyskan kallas för schweizertyska och avviker mycket från högtyskan som lärs ut i Tyskland. 20 % av schweizarna talar franska. Italienska talas av 6,5 % och rätoromanska av 0,5 %. Denna sista språkgrupp bor huvudsakligen i kantonen Graubünden.

Den schweiziska joddlingen utövas i bergsregionerna vid folkloristiska tillställningar. Ibland ackompanjerar alphorn joddlingen. Schweizarna är berömda för sin disciplin. Punktlighet är också viktigt för schweizarna.

Politisk situation

Schweiz är en demokratisk federal republik. Landet är uppdelat i 26 officiella kantoner. Dessa är i stor utsträckning självstyrande. Varje kanton har sin egen konstitution och sitt eget lagsystem.

Det nationella schweiziska parlamentet består av två kammare. Nationalrådet har 200 medlemmar. Varje kanton har ett visst antal representanter i relation till sin folkmängd. Den andra kammaren är Ständerrådet som har 46 medlemmar. Varje kanton representeras av två medlemmar i detta råd. De sex halva kantonerna representeras av en rådsmedlem.

Den schweiziska regeringen har sju ministrar. Regeringen kallas för Förbundsrådet. Parlamentet väljer Förbundsrådet. Schweiz president väljs för en period på ett år av parlamentet. Presidenten är ordförande i Förbundsrådet.

Ekonomi

Den schweiziska ekonomin är en av världens mest kapitalistiska. Levnadsstandaren är i allmänhet hög i Schweiz. Viktiga ekonomiska sektorer är bland andra bankväsendet, kemi- och läkemedelsindustri och turism.

Finanssektorn är främst koncentrerad till Zürich, Genève och Lugano. Den kemiska, läkemedels- och den bioteknologiska industrin är koncentrerad till Basel.

Schweiz lockar många motorcyklister och vandrare. På vintern kommer massor av människor till Alperna för att utöva vintersporter.

I Schweiz är valutan schweizisk franc.

Geografi och klimat

Schweiz ligger i mitten av Europa och är omgivet av Frankrike, Tyskland, Österrike, Liechtenstein och Italien. Landet är bergigt och sträcker sig över 41 290 km². Schweiz är verkligen det alpinska landet med stort A. Alperna sträcker sig från syd till sydöst och täcker hälften av landet. Det högsta berget är 4634 meter höga Dofauspitze. Det mest berömda berget är dock Matterhorn. Detta berg är 4478 meter högt. I nordväst ligger Jurabergen. Det är en mindre bergskedja som fortsätter i Frankrike. Jurabergen tar slut vid den schweiziska platån. Floden Rhen formar en naturlig gräns till Tyskland i norr. Vid Schaffhausen brusar floden in i Tyskland med magnifika vattenfall. Rhône och Aare flyter också genom Schweiz. Sjön Constance, eller Bodensee som den heter på tyska, ligger mellan Tyskland och Schweiz. Andra stora sjöar i Schweiz är Genèvesjön Neuchâtelsjön och Luzernsjön.

Förutom områdena i Jurabergen och Alperna så finns det två andra landskap i Schweiz. Den förutnämnda schweiziska platån ligger mellan Jurabergen och Alperna. Området sträcker sig från Genèvesjön till Bodensjön (Bondensee). Högplatån har kullar som är mellan fyrahundra och sexhundra meter höga. Dessa kullar är täckta med ängar och skog. Denna region täcker nästan en tredjedel av landet. De flesta schweizare bor i denna del. Stora städer, som Zürich, Genève och Bern är belägna på denna platå. Nordvästra Schweiz ligger ovanför Jurabergen och utgör bara en tiondel av hela landet. Den berömda staden Basel ligger här.

Det schweiziska klimatet varierar avsevärt mellan de olika regionerna. Somrarna är i allmänhet varma med lite regnfall här och där. På vintern är bergen täckta med snö. Väderförhållandena kan förändras plötsligt här. I landets lägre delar är vintern mindre kall, men det är molnigare. 

Foehn är en varm Medelhavsvind som kan börja blåsa på sommaren. Hösten är den årstid som vanligtvis har minst nederbörd. 

Trafik och infrastruktur

Schweiz har ett utmärkt vägnät. Vägarna är välbevarade och i allmänhet inte allt för trafikerade. Vägskyltarna är också väldigt tydliga. På nästan alla motorvägar är det obligatoriskt att ha ett märke. Förutom detta, vid särskilda bergspass tas tullavgift upp. Man kan köra i 120 kilometer/timmen på motorvägar. I tätortsområden är 50 kilometer hastighetsgränsen och utanför dessa områden är högsta tillåtna hastighet 80 kilometer/timmen.

Att åka buss är ett bra alternativ i Schweiz. I städerna liksom mellan olika städer och byar går bussarna ofta.

Schweiz järnvägsnät är vidsträckt. Att resa med tåg går snabbt och är mycket bekvämt. Tågen är rena, de går ofta och tidtabellerna är pålitliga.

Stora internationella flygplatser är Zürich internationella flygplats och Genève flygplats. Resenärer kan också ta sig till och från Schweiz via Basel flygplats, Bern flygplats och Lugano flygplats. Basel flygplats utmärker sig för att både vara schweizisk och fransk.

Mat och dryck

Berömda schweiziska rätter är rösti och raclette. Rösti är en rätt som kommer från den tyskspråkiga delen av Schweiz. I kantonen Bern brukade bönder äta denna rätt till frukost. Den består av rivna potatisar som bakas i en rund form. Bacon, ost, äpple eller lök kan läggas till. Särskilt schweiziska ostar är i allmänhet populära. Berömda sorter är emmental, gruyère och appenzeller. Schweizisk choklad har tillverkats sedan 1700-talet och framåt.

I dalen i södra Schweiz gynnar klimatet vinodling. Särskilt i kantonen Valais i södra Schweiz och runt Genèvesjön finns det många vidodlingar. Kantonerna Vaud, Neuchâtel och Bern producerar också viner. Schweiziska viner är inte särskilt välkända. Vinerna konsumeras framförallt inom Schweiz.

Tidszon

Schweiz ligger i tidszonen GMT/UTC+ 1. På sommaren vrider man fram klockan till GMT/UTC+ 2.

Logi

Det finns gott om hotell här. Även besökare med särskilda önskemål har möjligheten att välja ur ett brett urval av hotell. Några av hotellen i Schweiz är berömda för sina vackra, idylliska lägen. Andra passar barnfamiljer. Budgethotell och lyxhotell, en plats att sova på i en hotellkedja eller ett familjehotell; allting är möjligt.

Bed & breakfast är också mycket populärt i Schweiz. Dessa betygssätt genom ett system med fem stjärnor, liknande det system man använder för hotell. Pensionat sköts ofta av privatpersoner. Ibland är det också möjligt att tillbringa natten på en bondgård.

Man hittar vandrarhem i alla större städer som till exempel Basel, Bern och Zürich, men också i välkända skidorter. Det finns nästan 60 vandrarhem i Schweiz. Några är inhysta i gamla trevliga bondgårdar, andra i moderna byggnader. På landsbygden, i bergen och i städerna kan resenärer alltid tillbringa natten på något av vandrarhemmen. Några kloster har också övernattningsmöjligheter.

Schweiziska campingplatser är i allmänhet välskötta och är ofta belägna på vackra platser.

Externa källor

För mer information om Schweiz rekommenderar vi Google och följande källor: