Ring oss gratis:
☎ +49 89 244473 702 (International)
Autohuur Kroatië Car rental Croatia Mietwagen Kroatien Autohuur Kroatië Biluthyrning Kroatien Location de voitures Croatie Alquiler de coches Croacia Autonoleggio Croazia Billeje Kroatien Bilutleie Kroatia Autovuokraamo Kroatia Aluguer de carros Croácia Wypożyczalnia samochodów Chorwacja Autovermietung Kroatien Mietauto Kroatien
Biluthyrning Kroatien

Biluthyrning Kroatien

Hem

EasyTerra biluthyrning Kroatien är ett oberoende företag. Vårt system jämför priser mellan välkända biluthyrningsföretag och gör det enkelt för dig att boka en billig hyrbil var du än befinner dig.

Var skulle du vilja hyra en bil?

Lämna tillbaka på en annan ort?

Var vill du lämna tillbaka din bil?

Hämtningsdatum
vid
Återlämningsdatum
vid
Sök
Kända uthyrningsbolag. Enormt utbud. Stora besparingar!

Kroatien - Orter

Easyterra biluthyrning Kroatien jämför priser mellan biluthyningsfirmor på följande orter:

Information om Kroatien

Hyrbil Kroatien
Hyrbil Kroatien

Inledning

Vid Adriatiska havet i sydöstra Europa ligger det varierande landet Kroatien. Kroatiens huvudstad är Zagreb. Staden har nära en miljon invånare och ligger i närheten av landets gräns till Slovenien.

Staden är av många anledningar ett populärt turistmål. Adriatiska havet har kristallklart vatten, många orörda öar utanför kusten och förtjusande byar vid havet. I små fiskebyar kan man njuta av utsikten samtidigt som man smakar på dagens fångst. Under århundradden har kroaterna övat upp sin skicklighet när det gäller vinodling. Besökare kan ta tillfället i akt och provsmaka många olika sorters vin. Kroatiens rika historia har lämnat spår i städer som till exempel Pula, Split och Dubrovnik. Om man vågar lämnar städerna bakom sig och bege sig inåt i landet kan man låta sig förundras över naturens skönhet i en av Kroatiens nationalparker.

Klimatet är från vår till höst mycket behagligt, vilket ger många besökare möjligheten att utforska detta Balkanland.

Historia

229 f. Kr. grundade romarna en koloni nära Split i Dalmatien. Kejsaren Augustus fortsatte efter det att utvidga sitt imperium. 285 e. Kr. bodde kejsaren Diocletian i sitt palats i Split. Idag är det fortfarande den största romerska kvarlämningen i Östeuropa.

Därefter, 395 e.Kr., när imperiet splittrades, blev dagens Slovenien, Kroatien och Bosnien och Hercegovina en del av det romerska imperiet, medan nutidens Serbien, Kosovo och Makedonien från och med denna tidpunkt tillhörde det bysantinska imperiet.

Slaviska stammar som ursprungligen kom från det område som idag är Ukraina, utvandrade till Polen på 600-talet och utvidgade sin makt därifrån till Kroatien. Under 800-talet kristnades denna region. Samtidigt kom den norra delen av regionen under frankiskt styre och den södra delen blev en del av Bysantium. 925 inleddes en fredlig tid då den dalmatiska hertigen Tomislav slog ihop den norra och södra delen till ett kungarike. Välståndet skulle vara i tvåhundra år. I slutet av 1000-talet började kungariket att förfalla och det splittrades igen. Den norra delen anslöt sig till Ungern för att skydda sig mot det Bysantinska imperiet.

Hur som helst var detta ingen garanti. 1242 förstörde en tartarisk invasion det ungersk-kroatiska kungadömet. Senare, på 1300-talet invaderade turkarna Balkanhalvön. De besegrade serberna 1389 och ungrarna 1526. Norra Kroatien sökte beskydd hos det Habsburgska huset som regerade över Österrike. Fram till 1918 förblev denna del av Kroatien en del av det Habsburgska riket. Efter Habsburgarnas nederlag i Första Världskriget, anslöt sig kroaterna till det serbiska, kroatiska och slovenska kungariket. 1929 fick detta kungarike namnet Jugoslavien. Huvudstaden blev Belgrad, till kroaternas stora förtret. Från 1918 till 1943 hade Italien tagit en stor del av Dalmatien i besittning.

1941 invaderades Jugoslavien av Tyskland. En fascistregim infördes Kroatien och i Bosnien och Herzegovina. Detta resulterade i kallblodigt mord på serber, judar och romer. Josip Broz, som var av kroatisk och slovensk börd, ledde en partisanarmé. Senare, efter kriget, blev Tito premiärminister i Federationen Jugoslavien. Fem delstater skapades: Kroatien, Serbien, Slovenien, Bosnien och Hercegovina och Makadonien. Den federala staten var kommunistisk, men Kroatien och Slovenien överträffade de andra förbundsmedlemmarna såväl ekonomiskt som intelektuellt.

När Tito avled 1980, led landet emellertid av ekonomisk kris. De försämrade ekonomiska förhållandena ledde till spänningar mellan de olika etniska grupperna. Spänningarna nådde sin kulmen med den serbiska ledaren Slobodan Milosevic. 1991 utropade kroaterna och slovenerna sin självständighet. Detta skulle leda till det kroatiska självständighetskriget. Det gamla Jugoslavien erkände inte de nya länderna förrän Tyskland och många andra länder accepterade de nya staterna. Den första kroatiska presidenten var Franjo Tudjman. 1992 tog han makten över landet. Omkring 15 000 serber flydde området. Slutligen skrevs Daytonavtalet under i Paris. Genom detta avtal erkändes Kroatiens traditionella gränser och den del av Slovenien som landet hade ockuperat var man tvungen att ge tillbaka. Den återstående regionen som kontrollerades av Serbien absorberades i det nya Kroatien under FN:s beskydd. 1998 hade alla punkter av Daytonavtalet genomförts.

Sedan 2005 försöker Kroatien bli medlem i den Europeiska Unionen. 2010 kommer Kroatien antagligen att bli en del av unionen.  

Samhälle och kultur

Omkring fyra och en halv miljon människor bor i Kroatien. Majoriteten, ungefär 90 % av befolkningen är kroater. Förutom dem finns det andra minoriteter i landet, bland annat serber. De flesta av serberna lever i öster. Andra minoriteter som bor i Kroatien är bosnier, italienare, ungrare och slovener.

Eftersom kroaterna i allmänhet inte är förmögna så bryr de sig mycket om sitt yttre, samt om hur gator och byggnader ser ut. Folk är i allmänhet avslappnade. Kroater tycker inte att det finns många problem i livet.

I Kroatiens kulturarv finns spår av de romerska och ottomanska perioderna, men även av eran då landet tillhörde Österrike-Ungern.

Ända sedan kommunismens fall är kyrkorna fullsatta igen. De flesta kroater är romersk-katolska. Nästan alla serber är å andra sidan östligt ortodoxa. Över 1 % av befolkningen är muslimsk. Mindre än 1 % av kroaterna är protestanter. I huvudstaden bor en liten grupp judar.

Språket som talas i Kroatien är kroatiska. Det är en sydslavisk dialekt, liksom de slovenska, makedonska och bulgariska språken är. Kroater kallar sitt land för Hrvatska. Inflytandet från turismen och många gästarbetare gjorde tyska till det äldre språket bland många äldre människor. I Istria talar människor ibland italienska. De yngre generationerna kroater koncentrerar sig på engelskan.

Politisk situation

Kroatien är en parlamentarisk demokrati sedan landet fick sin nya grundlag 1990. Den första presidenten var Franjo Tudjman. Presidenten är statsöverhuvudet. Vart femte år väljs en ny president. Den nuvarande presidenten är Stjepan Mesic. Det kroatiska parlamentet kallas Sabor. Det består av en lagsiftande enkammarförsamling. Representanterna väljs för en period på fyra år. Ledaren för den kroatiska regeringen (Vlada) är premiärministern. För närvarande är det Ivo Sanader.

För att minska Kroatiens isolering bestämde sig regeringen för att samarbeta med den Internationella Krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien i Haag. Förutom detta påskyndas serbernas återvändo och minoriteternas rättigheter utökas.

Ekonomi

Den största delen av den kroatiska ekonomin är koncentrerad kring servicesektorn. Turism är en stor inkomstkälla för många kroater. Förutom detta finns det en lätt form av industri. Landet är inte rikt, även om det har en stabil marknadsekonomi. Kroatien dras fortfarande med sin kommunistiska historia. Många kroater har upplevt hur deras levnadsstandard har sjunkit sedan självständigheten. Arbetslösheten är mycket hög. Kroatien har dock i avsikt att gå med i den Europeiska Unionen inom översiktlig framtid.

För närvarande är valutan i Kroatien Kuna.

Geografi och klimat

Kroatien har en fascinerande bomerangliknande form. Landet är 56 538 km² stort och är indelat i tjugo provinser. På grund av sin form har landet en väldigt lång gräns. Kroatien är så stort som halva det forna Jugoslavien. Slovenien, Ungern, Serbien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Adriatiska havet omger Kroatien. På andra sidan havet ligger Italien. Danube, Drava och Sava är de viktigaste floderna som rinner genom landet. Mellan dem ligger slätten Pannonien. Denna region sträcker sig över Kroatiens gränser. Den sydöstra europeiska platån uppkom efter att Pannoniensjön torkade ut, under Pliocen.

Längs den Adriatiska kusten ligger den tätt skogsbeväxta Dinariska alperna, vars högsta topp är Dinara som är 1913 meter. Bergskedjan består av karst och kalksten och många grottor har formats. På grund av den tunnsådda marken så är bergen knappt bevuxna. Stränderna vid havet är också klippiga. Turister ska inte förvänta sig sandiga stränder i Kroatien. Stora och små stenar täcker botten i det gnistrande klara havsvattnet.

Det mest berömda turistmålet är halvön Istria i den kroatiska provinsen med samma namn. Längs kusten ligger de dalmatiska öarna. Krk och Cres är de största. Totalt finns det 101 öar. De flesta av dem är obebodda. På Mljet och Korcula hittar man nationalparker med magnifika skogar. Hela Kroatien är skogigt; ungefär en tredjedel av landet består av skogar.

I de inre delarna är landskapet kulligare med sjöar och ängar. På öarna liksom i de inre delarna finns det många nationalparker. En av dem är nationalparken Plitvice sjöar. I området finns det sexton sjöar och, mellan dem, ungefär nittio vattenfall. Nationalparken, med sina klarblåa sjöar och anmärkningsvärda flora och fauna har gjort sig välförtjänt av sin plats på UNESCO:s världsarvslista.

Längs kusten har landet Medelhavsklimat. Sommaren börjar tidigt och är varm och torr. Hösten kommer sent. Under vintern är temperaturen vid den adriatiska kusten mild och vädret är regnigt. På grund av den varma golfströmmen sjunker havsvattnets temperatur inte under 10ºC ens på vintern. På sommaren kan vattnet bli omkring 26ºC varmt. På våren och i början av sommaren blåser Mistral i Kroatien. Vinden gör att temperaturen håller sig behaglig, men Mistral kan också vara stark. 

I landets inre delar, bakom bergen, är klimatet kontinentalt. Här kan somrarna vara varma och vintrarna kalla. 

Trafik och infrastruktur

I tätortsområden får man inte köra snabbare än 50 kilometer/timmen. Utanför dessa områden ligger hastighetsgränsen på åttio kilometer/timmen. På motorvägarna är gränsen 130 kilometer/timmen. På flera vägar i Kroatien (till exempel runtomkring Zagreb) måste man betala tull.

Att åka tåg är till och med billigare än att åka buss. Tågen går dock långsammare. I Kroatien kan man välja mellan tre olika sorters tåg. Poslovni är expresståg. Brzi eller ubrazni är snabbtåg och putnicki är lokala tåg. Lokala tåg har ofta endast andra klass. Ankomst heter dolozak och avgång odlazak.

Ett av de bekvämaste transportmedlen är buss. Flera olika bolag sköter denna service. På stora stationer kan man köpa biljett på biljettkontoret. När möjlighet finns är det klokt att boka säte. I de större städerna finns det lokalbussar. I Zagreb finns det spårvagnar.

Det går färjor från Bari till Rijeka och Dubrovnik året runt. På vägen stannar båtarna på platser som  Zadar och Split. Öarna Hvar, Korcula och Mljet besöks också, men inte så ofta på vintern. Det är mycket trevligt att resa med båt. Det finns även färjor som ansluter öarna längre utanför kusten med fastlandet. 

Från Zagreb Pleso flygplats flyger Croatia Airlines till många resmål i Europa. På sommaren går det också flygningar från Dubovnik flygplats och Pula flygplats till några europeiska städer. Inrikesflygningar går dagligen till flygplatserna i Zagreb, Dubrovnik, Split, Pula och Zadar.

Mat och dryck

I Kroatien kan man äta på en restauracija eller en gostionica. Längs kusten serveras utsökt fisk och räkor. Dalmatiska brodet är en rätt med olika sorters ångad fisk och ris. Saltade sardiner är också en typisk kroatisk delikatess. I landets inre delar är några av de typiska rätterna: manistra od bobica: bönor med majssoppa, och strukli: kokt ostkaka. Grillat kött är en av de berömda rätterna. Pasta och pizza tillagas också väl i Istria och Dalmatia. Från Dalmatia kommer den rökta skinkan. Förutom detta kan man prova den typiska kroatiska salamin som har en speciell pepparsmak. Kroaterna är också utmärkta fårosttillverkare.

En aperitif serveras ofta före maten. I Kroatien tillverkas flera olika sorters aperitifer. Slivovica är en konjak gjord på plommon och travarica är en variant gjord av flera olika sorters örter. Kroatisk cognac (vinjak) och flertalet likörer hör också till möjligheterna. Maraschino är till exempel en typisk körsbärslikör från Zadar. Kroaterna tillverkar också utsökta viner. Lokala viner är också värda att prova. De som älskar öl kan prova Zagrebs Ozujsko pivo eller Karlovacko från Karlovac.

Tidszon

Kroatien ligger i tidszonen GMT/UTC+ 1. Under sommaren vrids tiden fram till GMT/UTC+ 2.

Logi

Hotellen i Kroatien är klassificerade i ett femstjärnigt system. De lyxigaste hotellen har fem stjärnor. Många av de äldre hotellen ligger i opersonliga byggnader. Nuförtiden finns det emellertid nya hotell med mer karakteristiska och unika interiörer och atmosfär.

Den kroatiska organisationen YHA äger hotell i städer som till exempel Zagreb, Dubrovnik, Zadar och Pula.

Turister kan också hitta en plats på en av de många campingplatserna längs kusten. De flesta av dem är öppna från mitten av maj till slutet av september. Inte alla av dem är mysiga och lugna. Att hitta en trevlig campingplats kan ta lite tid. Kroatien framställer sig själv som nudistcampingens vagga. Campingplatser för naturister hör till de allra vackraste campingplatserna eftersom de ligger skyddat i lugn och ro.

Ett bra alternativ är att övernatta i ett privat hus. Även i detta fall används femstjärnssystemet.

Externa källor

För mer information om Kroatien rekommenderar vi Google och följande källor: